Akuten är till för tidskritiska tillstånd

– Vi är mindre bra på att utreda långvariga symptom. Som någon som exempelvis haft ryggsmärtor under flera veckor. Det är vårdcentralerna bättre på att hjälpa till med, säger Caroline Hård af Segerstad, överläkare på akutmottagningen i Ystad.

Caroline Hård af Segerstad, överläkare på akutmottagningen i Ystad. 

På en akutmottagning identifieras och behandlas tidskritiska tillstånd. Allt som inte kan vänta utan fara för den sökandes liv. Under sommaren är det ofta särskilt ansträngt läge på Skånes akutmottagningar. Det tror Caroline Hård af Segerstad delvis kan bero på att fler som kunnat få bättre hjälp på en vårdcentral, istället söker vård akut.  
  
– Vårt viktigaste uppdrag är att identifiera och påbörja behandling av tidskritiska tillstånd - sådana som hotar liv och hälsa, säger hon.  

 Den största utmaningen att arbeta som akutläkare, tycker hon är att balansera viljan att göra allt för varje person som kommer genom dörren, och samtidigt göra det på ett sätt så att alla kan få så bra vård som bara är möjligt. 

–  Det är sällan någon som säger ”vad bra att ni inte röntgade i onödan”, samtidigt som man absolut inte vill missa något. I den bästa av världar skulle vi inte behöva ett prioriteringssystem, men tyvärr behöver vi det -vi har inte oändligt med resurser, säger Caroline Hård af Segerstad.  

Eftersom alla inte kan inte få hjälp samtidigt, behövs ett sorteringssystem där de mest akuta tillstånden prioriteras. Det kallas för triagering.

Störst behov får hjälp först  

Genom att prioritera och ta emot akutens besökare efter behov, kan fler få rätt vård vid rätt tidpunkt. Med behov menas både hur svårt tillståndet är och patientens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen.  

 – Vid misstanke om fraktur i armen, behöver inte alltid puls och blodtryck mätas. På så vis kan vi kapa kötiderna, säger Caroline Hård af Segerstad.  

 Första grundsorteringen sker vid inskrivningen. I nästa steg undersöks ditt tillstånd av en undersköterska och en sjuksköterska. Först vid behov kopplas även en läkare in. Om behandling behövs omgående, blir det ett så kallat prio 1-ärende. Då får alla med lägre prioritet vänta.  

–  Ibland är det jättetydligt med de tidskritiska tillstånden, men ibland har patienterna diffusa symptom. Inom den gruppen har vi en stor uppgift att bedöma information. Då behöver man vara som en liten detektiv. Om läkare är tjatiga och frågar tusen gånger så är det för att vi verkligen behöver veta, förklarar Caroline Hård af Segerstad.  

 Som driftansvarig läkare stöttar hon sjuksköterskorna i triageringen, men handleder också alla andra läkare på akutmottagningen.  

 –  Jag lär mig otroligt mycket av mina kollegor, men också av patienterna. Av dem får jag ta del av mycket ickemedicinska saker, som livshistorier. Ingen dag är den andra lik. Jag blir aldrig uttråkad, konstaterar hon.  

 ”På akuten blir man bra vänner på jobbet”   

Akutmottagningen är en plats där allas kompetenser är lika mycket värda.   

 – Jag måste kunna lita på att alla mina medarbetare vågar säga vad de tycker och vågar lägga sig i om man ser att någon missat något.  Det är livsfarligt att ha för mycket hierarkier på en akutmottagning, säger Caroline Hård af Segerstad.  

 Hon tror att det nära och sammansvetsade lagarbetet på akutmottagningen gör att man ”bondar” lite extra, och ger ett fint medarbetarskap även utanför de akuta situationerna. 

Senast uppdaterad: 5 september 2024

Fick du hjälp av informationen på denna sida?