Han vill hitta sätt att förhindra brott med rätt vård

Till vardags arbetar han inom den rättspsykiatriska öppenvården, alltså med personer med allvarliga psykiatriska tillstånd som är dömda för brott och samtidigt får psykiatrisk vård anpassad för just dem.

Men så ser det oftast inte ut för dem som döms till fängelse, och det trots att många i den gruppen lider av olika former av psykisk sjukdom. Det är denna grupp André Tärnhälls avhandling fokuserar på.

– Det är något av ett vårdmisslyckande att vi inte lyckas fånga upp den här gruppen och erbjuda adekvat vård, säger han.

Står för en stor del av våldsbrotten

I sin forskning har han följt upp en tidigare studie av 266 unga män som dömts till fängelse för vålds- eller sexualbrott. Det visade sig att de här männen, från att de blev straffmyndiga fram till de var i snitt 28 år, hade dömts i genomsnitt 33 gånger för brott och i väldigt stor utsträckning för våldsbrott. Och det är i linje med vad tidigare forskning har visat, nämligen att en liten grupp står för en väldigt stor andel av denna typ av brott.

– Cirka en procent av befolkningen återfaller upprepat i våldsbrott, och denna grupp står för nästan två tredjedelar av alla våldsbrott.

Vanligare med psykisk sjukdom

I André Tärnhälls avhandling framkommer att både psykisk och kroppslig sjukdom var långt vanligare i den här gruppen än hos befolkningen i stort. Och många i gruppen hade också fått vård i den psykiatriska slutenvården. Däremot hade den vården i väldigt liten utsträckning följts upp av långsiktig öppenvård i psykiatrin – vilket är brukligt efter att man varit inlagd för psykiatrisk vård.

André Tärnhäll kan inte säga vad det beror på men menar att detta är en viktig framtida forskningsuppgift att ta reda på det.

Kan minska risken för återfall

– Om jag ska spekulera lite kan det handla om att många i gruppen på ett eller annat vishåller sig  borta från delar av de tjänster som samhället erbjuder men som man själv måste söka, inklusive sjukvården. När de väl vårdas i psykiatrin handlar det ofta om akut vård eller tvångsvård, men sällan om en långsiktig vård anpassad för deras behov. För att nå den här gruppen behöver vi hitta nya metoder och grepp för  och motivera till vård. Jag tror att vården behöver vara lättillgänglig och mer uppsökande för denna grupp, säger  han.

Den psykiatriska vården behöver finnas där dessa personer finns, till exempel i Kriminalvårdens olika verksamheter. Utöver detta behöver vi arbeta ännu mer med samverkan mellan till exempel missbruksvård, övrig psykiatri inklusive rättspsykiatri, och kriminalvård.

Forskning visar att god vård av psykiatriska tillstånd kan minska risken för återfall i brottslighet. Det finns med andra ord stora vinster att göra med att nå denna lilla grupp med rätt insatser. Det är rent samhällsekonomiskt lönsamt eftersom en effektiv psykiatrisk vård oftast kostar mindre än kriminalvård. Men framför allt finns det stora mänskliga vinster att göra med att ge dessa man en god vård och förhindra dem från att begå brott. För männen själva som skulle få ett bättre liv i form av bättre hälsa, bättre integrering i samhället med jobb och studier, men också för deras annars framtida brottsoffer.

Longitudinal Outcomes in Young Violent Offenders: Criminal Behaviour, Morbidity, and Mortality (Lunds universitet) (lucris.lub.lu.se)