Psykologen svarade på frågor om ungas stress och oro

Hur viktigt är fasta rutiner hemma?

Rutiner för framför allt mat och sömn är viktiga för att må bra. Många mår bra av att äta frukost, lunch och middag och ett par mellanmål. Bra sömnvanor är till exempel att lägga sig och stiga upp ungefär samma tid varje dag. Ibland kan det vara svårt att hålla exakta rutiner, det är helt okej. Olika personer behöver olika mycket struktur och rutiner i sin vardag. Hitta en nivå som passar er. 

Mycket sitta i soffan. Att göra annat och sporta regelbundet sitter långt inne. Tips?  

Låt barnet fundera över vad som skulle vara kul att göra, både sånt man gjort innan eller något nytt. Det svåraste är oftast att börja en ny vana, barn kan behöva hjälp med det. Starta med små förändringar i vardagen som en kort rörelsepaus, en promenad eller cykeltur runt kvarteret. All rörelse räknas och det är ofta roligare att göra det med andra.  

Vad i vardagen påverkar barn mest gällande stress? 

Anledningar till stress kan vara krav på prestation i skolan och på fritiden, vänner och utanförskap och problem hemma som till exempel ekonomiska bekymmer, konflikter eller att någon i familjen inte mår bra. Sociala medier kan öka stressen av att passa in, uppnå höga ideal och alltid vara tillgänglig. Oro för framtiden och vad som händer i omvärlden kan också stressa.

Ofta blir det bråk och ledsna miner när skärmtiden är slut – hur ska man tänka här?  

Försök att förebygga konflikter genom att tillsammans sätta tydliga ramar för när och hur länge barnen får använda skärm. Det kan hjälpa att påminna en stund innan skärmtiden är slut, då hinner barnet förbereda sig. Målet som förälder är att markera en gräns men inte på bekostnad av att relationen försämras. 

Du kan behöva sätta dig in i vad barnet gör vid skärmen och när det är läge att avbryta. Exempelvis kan barnet få avsluta ett spel eller se klart ett avsnitt. Säg till med lugn ton utan att skälla och kom ihåg att barn kan ha svårt vid övergångar mellan olika aktiviteter. Att ge mer skärmtid gör att reaktionen skjuts upp, den försvinner inte. Så försök att lugnt stå ut med barnets reaktioner, utan att ge vika.  

Skolan är den största orsaken till barns stress, skolans mål är inte anpassade efter barns mognad. Vad göra?  

Skolan är en stor del av barns vardag, och därför också en vanlig anledning till stress. Barn kan bli stressade av olika anledningar och i olika grad av skolan. Särskilt jobbigt kan det vara för barn som på något sätt inte hänger med i skolarbetet. På individnivå brukar skolan kunna göra anpassningar till det enskilda barnet. Kontakta lärare eller elevhälsan för att hitta rätt stöd för barnet. 

15-åringen är duktig i skolan men mycket prestationsångest. Hur peppar jag bäst? 

Prata med din 15-åring om vad hen oroar sig över. Ofta har ungdomar en felaktig föreställning om att hela deras framtid kan förstöras av en enstaka sämre prestation. Om hen har ett specifikt mål kan ni kontakta skolans studie- och yrkesvägledare för att ta reda på vad som krävs för att uppnå det målet. Hjälp barnet att sätta realistiska delmål för att jobba mot det stora målet i lagom steg. 

Du kan påminna hen att ta regelbundna pauser och planera in stunder för återhämtning då hen vilar eller gör något som är roligt och ger energi. Att äta och sova bra, tillsammans med att röra sig och träffa vänner ökar motståndskraften mot stress. Berätta för barnet att hen är mer än sina prestationer! Det är älskat och omtyckt precis som det är. 

Barnet släpper inte mobilen, leder till stress av influensers och kroppshets. Hur göra?  

Försök att involvera dig och ta del av det som barnet ser på sociala medier. Hjälp hen att fundera över hur hen påverkas av olika innehåll och hur hen kan ifrågasätta innehållet. Berätta att både algoritmer och influencers ofta drivs av att tjäna pengar på att följare fortsätter titta, och att det man ser inte alltid är hela sanningen. 

Barn kan må bra av att föräldrar vågar sätta gränser för skärmtid och innehåll. Du kan till exempel uppmuntra till att avfölja konton som påverkar negativt. Se till att sociala medier inte är det enda sammanhanget där barnets får bekräftelse. Barnet kan behöva hjälp med att hitta andra fritidsaktiviteter och sociala sammanhang.  

Mörkrädd 9-åring, sover i vårt sovrum. Rädd vid läggdags. Mycket mardrömmar varje natt förr. 

Det är normalt att barn vill sova nära sina föräldrar. Man kan behöva utforska rädslorna tillsammans med barnet. Det kan hjälpa att ha mysiga kvällsrutiner som får barnet att komma till ro. Det är inte fel att hen en tid sover hos er eller behöver sällskap för att somna. Om det pågår en längre tid kan man stegvis vänja barnet vid att somna själv i egen säng. Då blir det också lättare för hen att somna om själv om hen vaknar på natten.  

Hur hanterar man barnets separationsångest med skilda föräldrar, gråt och panik vid byte?  

Försök utgå från barnets behov. I samarbete med den andre föräldern kan man ändra något i överlämningen eller korta tiden mellan bytena. Man kan också planera in en träff mellan bytena. Skapa trygghet för barnet, undvik att bråka eller tala illa om den andre föräldern inför barnet. Vid separationsångest behöver barnet stegvis träna sig i att vara ifrån föräldern, tryggt och i sin egen takt.  

Min son har läst om skjutningar in genom fönster och nu är han skiträdd för det. Vad göra? 

Det är inte konstigt att han blir orolig. Du kan nämna att sannolikheten att något sådant drabbar en själv är låg. I Sverige bor 10 miljoner människor, och om din son vet om ett fall, så är det väldigt ovanligt att det händer. Håll dig till det som barnet har hört, tillför inga detaljer som kan oroa, behåll lugnet och förmedla hopp, till exempel att många poliser jobbar för att lösa brottet.

• Psykiatri Skåne - Råd till dig som är vuxen (vard.skane.se)
• Hur får du oktobeRo? (1177.se)
• Region Skånes Instagram (instagram.com)