Det här händer i kroppen när vi rör på oss

Folkhälsomyndigheternas rekommendationer är tydliga – barn och tonåringar ska röra sig minst 60 minuter om dagen. För vuxna gäller 150–300 minuter fysisk aktivitet som ger ökad puls per vecka.  

Ändå är det många som tvekar, inte minst bland de som har problem med hjärtat.

– Rörelserädsla är ett vanligt problem. När man tränar bankar hjärtat och lungorna svider och många tror att det är farligt. Men som anhörig till en hjärtpatient ska man inte säga ”nu får du ta det lugnt så pysslar jag om dig”. Tvärtom! Säg hellre ”upp och hoppa, nu ska vi röra på oss”. Vill du visa kärlek, ta med din anhörig ut på en promenad – det är den finaste gåvan du kan ge, säger Margrét Leosdottir.

Hon om någon borde veta. Som överläkare på hjärtmottagningen i Malmö träffar hon varje vecka patienter som återhämtar sig efter en hjärtinfarkt. Halva arbetstiden ägnar hon åt forskning. Dessutom har hon varit med och tagit fram såväl nationella som europeiska vårdriktlinjer och jobbat med det stora kvalitetsregistret över alla hjärtinfarktpatienter i Sverige.  

– Jag har fingrarna i många syltburkar kan man säga, men allt jag gör handlar om samma sak, nämligen prevention och riskfaktorer.

Rörelse förebygger hjärt-kärlsjukdomar

När det kommer till att förebygga hjärt-kärlsjukdomar är fysisk aktivitet centralt, enligt Margrét Leosdottir. Förutom att det onda kolesterolet minskar, är det också ett av få sätt att öka det goda kolesterolet. Kroppen blir bättre på att använda blodsockret, vilket i sin tur minskar risken för att drabbas av diabetes. Blodplättarna blir mindre klibbiga, vilket gör det svårare för blodproppar att bildas.

Dessutom frigörs antistresshormoner som påverkar det psykiska måendet positivt. Ämnesomsättningen påverkas och sömnen förbättras. 

– Alla de här kortsiktiga konsekvenserna bidrar på lång sikt till en minskad risk för allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes och flera cancerformer. På lång sikt stärker det också muskel- och benmassan vilket minskar risken för fall och frakturer när man blir äldre. Att röra på sig är en extremt viktig investering för ålderdomen. 

Margrét Leosdottir rekommenderar alla, oavsett ålder, att få in mer motion i vardagen, varje dag. Att ta trappan i stället för rulltrappan, att välja cykeln i stället för buss eller bil och att gå en kvällspromenad om man suttit mycket stilla under dagen.

Helst ska vardagsmotionen kombineras med lite mer pulshöjande konditions- eller styrketräning två till tre gånger i veckan. 

– För våra hjärtpatienter är träning en behandlingsform som sänker risken för återinsjuknande lika mycket som medicinering. Kombinerad konditions- och styrketräning har den starkaste möjliga rekommendationen inom rehabilitering.

Inga snabba lösningar

Margrét Leosdottir påpekar att det aldrig är för sent – eller för tidigt – att komma i gång med fysisk aktivitet. Att röra sig är lika viktigt för en 90-åring som för en tvååring, men aktiviteterna behöver förstås anpassas efter var och ens förutsättningar. Hon poängterar att det inte finns några ”quickfixs” när det kommer till nya vanor.

– Med tanke på hur pass många sjukdomar som kan förhindras med motion, skulle man bli miljonär om man kom på ett sätt att tanka fysisk aktivitet på burk. Tyvärr är det inte så enkelt, utan man måste jobba för att få till förändring. Det är viktigt att ta små steg i taget, för de flesta är det svårt att radikalt ställa om sin livsstil.

Puls & kram! (1177.se)