Psykologen svarar på frågor om barn och rörelse

Stillasittandet är ett av våra största folkhälsoproblem. Genom hälsoinsatsen Puls & kram vill Region Skåne inspirera alla i Skåne att komma i gång med rörelse.

Ska man pusha på när barnet inte är sugen på att gå på träningen? Väl där tycker hon alltid att det är roligt.

Det är inte ovanligt att barn inte är sugna att gå på aktiviteter innan de ska dit. Det kan behövas att man som förälder peppar och berömmer sitt barn och påminner om att hen tycker att aktiviteten är kul. Förstärk och påminn om det positiva. Det kan även vara bra att planera och förbereda barnet i god tid på aktiviteten.

Hur får man barn att röra på sig mer när de inte har lust att vara utomhus?

Välj aktiviteter som barnet tycker om att göra, det kan vara både inne och ute. Det kan vara olika saker beroende på ålder och intresse. Inomhus går det ofta bra med rörelse som att dansa, hoppa, situps, burpees eller att använda olika träningsvideos. På nätet finns dessutom olika gratis träningspass som går att söka upp. Det finns även träningsappar som är gratis.  

Vad kan vi alla göra tillsammans för att röra på oss – jag har barn i olika åldrar, 5–15 år?

Exempel på aktiviteter kan vara att dansa, leka intensivt utomhus eller spela fotboll tillsammans. Det måste inte vara organiserad idrott, tävling eller prestation. Det viktiga är att hitta glädjen i att röra på sig. Cirkelträning med övningar som jumping jacks, hoppa hopprep, situps och benböj. Testa att springa intervaller eller att någon/några i familjen cyklar när de andra springer. Ett annat tips är att göra utflykter där man tar med sig matsäck och går promenader i skogen eller vid havet. 

Bra träning för barn med ångest/oro?

All rörelse som du kan motivera ditt barn till är bra! Om ditt barn är aktiv minst en timme om dagen kommer hen sannolikt att må bättre. En timme låter kanske mycket, men om barnet cyklar eller går till och från skolan eller leker ute på rasten så är hen snart uppe i en timme. Utöver den vardagliga motionen kan intensiv fysisk träning ha snabb effekt på humöret, minska negativa känslor och öka de positiva. Exempel på intensiv fysisk träning som ditt barn kan testa är att springa, dansa, göra grodhopp, spela fotboll eller hoppa hopprep. Fysisk aktivitet ger, förutom förbättrad kondition och ökad muskelstyrka, bland annat ökad stresstolerans. Man blir gladare och får minskade symtom på nedstämdhet/depression/ångest, ökad självkänsla, bättre sömn samt förbättrad koncentration som kan ge bättre resultat i skolan.

Min femåring vill allra helst sitta inne och pyssla och läsa. Tips? 

Uppmuntra till vardagsmotion som att gå i trappor och att gå eller cykla till förskolan. Om förskolan ligger långt ifrån där man bor kan man parkera bilen en bit bort och gå resten av sträckan. Lek aktiva lekar tillsammans på lekplats, gör kul utflykter, ta en promenad med till exempel en tävling där man ska hitta flest blå bilar eller leta efter insekter så att barnet rör på sig utan att tänka så mycket på det. Även för yngre barn finns olika gratis träningsprogram på nätet. Välj aktiviteter som är enkla att få till och kan bli en positiv erfarenhet. Förbered och planera för gemensamma aktiviteter.

Hur kan de må bättre psykiskt av det?

När vi rör på oss frigörs olika ämnen i kroppen och i hjärnan som får oss att må bra. Ämnena kallas för signalsubstanser och de skickar signaler till hjärnan som gör att man känner sig gladare och piggare när vi har rört på oss. På så vis hjälper rörelse oss att må bra psykiskt och fysiskt.

Hur mycket om dagen är det bra att små barn rör sig?

Barn 0–5 år behöver röra sig på olika sätt flera gånger varje dag. Yngre barn rör sig mest genom lek. Det kan vara att gå, springa, hoppa och dansa. Försök att avbryta stillasittande aktiviteter för lek och rörelse. På lekplatser finns ofta många olika aktiviteter som uppmuntrar till rörelse.  Barn 6–17 år behöver röra på sig minst en timme varje dag. Det kan låta mycket, men kom ihåg att all rörelse räknas. Om barnet till exempel går eller cyklar till skolan och tar en promenad på rasten är hen snart uppe i en timmes fysisk aktivitet. En timmes vardagsmotion förbättrar den psykiska hälsan och fungerar som ett skydd mot till exempel stress och oro. Förutom vardagsmotion kan intensiv träning i 20 minuter också ha positiv effekt på måendet.

Hur aktiverar man en 7-åring som inte vill röra sig alls?

Det är viktigt att komma ihåg att all rörelse räknas. Uppmuntra och planera för vardagsmotion, som att gå eller cykla till skolan istället för att ta bilen. Som förälder eller närstående är du en viktig förebild och kan bidra med goda exempel. Barn kan tycka att det är roligt när vuxna är delaktiga i att barnet rör sig. Ni kan utmana varandra att ta många steg en dag, göra upphopp eller köra ett kort gympapass. Man kan tillsammans skriva lappar på olika aktiviteter och lägga i en burk och sedan dra lappar därifrån. Barnet kan cykla medan den vuxne springer. Andra tips kan vara att röra sig i naturen. Göra utflykter till skogen, sjön eller havet. Det kan vara lättare att få till en förändring om barnet får en belöning efter att hen ansträngt sig. Det gäller att hitta någon enkel aktivitet som är lätt att få till i vardagen. Ibland kan det vara lättare att göra aktiviteter tillsammans med andra barn.

Sur tonåring som gamear jämt. Lyssnar inte på mitt tjat om träning. Hjälp!

Prata med tonåringen, kanske hen vill bli en bättre gamer? Om man rör på sig regelbundet, sover tillräckligt, äter bra mat och pausar i spelen, får man bättre fokus och mer långvarig energi. När man mår bra blir det också roligare att spela, och lättare att bli riktigt bra på olika spel.

Det kan vara lättare att få till en förändring om ungdomen får en belöning när hen har ansträngt sig, som att till exempel göra något mysigt eller kul tillsammans. Fundera på vad som kan vara belönande just för er.

Arbeta med en förändring i taget. Börja med något enkelt. Hjälp ungdomen att formulera ett specifikt mål, till exempel en promenad om dagen innan speltiden, och prata tillsammans om hur ni når målet. Det är också viktigt att hjälpa ungdomen att bestämma vid vilka tider som ni ska arbeta med målet och vad som kan komma i vägen. Försök att göra en plan för hur ni kan hantera sådant som kan vara ett hinder för att nå målet. Vissa ungdomar vill ha och behöver mer hjälp för att nå sina mål medan andra vill jobba mer självständigt. 

Sänk kraven om det behövs, även små steg kan göra stor skillnad. Planera regelbundet in tider tillsammans för att följa upp hur det går. Ta hjälp av olika verktyg och hjälpmedel, som till exempel en pulsklocka, stegräknare eller träningsdagbok.

Hur funkar det med koncentration och skoljobb?

När vi rör på oss ökar blodflödet till hjärnan och det frigörs olika ämnen i kroppen och i hjärnan som gör att vi kan koncentrera oss bättre och vi får lättare att lära oss saker. Vid lätt träning, till exempel promenader, så ökar produktionen av de olika hormoner som är viktiga för vår koncentrationsförmåga. När man rör på sig och tränar regelbundet stimuleras också tillväxten av nya nervceller i hjärnan. Så all rörelse gör oss smartare, friskare och gladare!

Läs mer:

Hur mycket behöver unga röra på sig?  (vard.skane.se)
Puls & kram!  (1177.se)
Region Skåne på Instagram (instagram.com)