Publicerad: 14 januari 2025

Trygghet och delaktighet är högsta prioritet för dialyspatienter

”För många är det ett trauma att hamna i dialys. Vårt mål är att se till att resan från njurmottagningen till dialysmottagningen är så trygg som möjligt, och att ge patienten makt över sin situation och behandling.” Så säger Pia Andersson, sjuksköterska på dialysmottagningen i Ängelholm. De förändringar som gjorts märks tydligt bland patienterna i form ökad trygghet och vilja att sköta mer av behandlingen själva.

Marie Ohlsson, sjuksköterska på Njurmottagningen Ängelholm, och Ida Johansson och Pia Andersson, sjuksköterskor på Dialysmottagningen Ängelholm, iklädda vita vårdkläder, står i en sjukhuskorridor, tittar in i kameran och ler.

Marie Ohlsson, sjuksköterska på Njurmottagningen Ängelholm, och Ida Johansson och Pia Andersson, sjuksköterskor på Dialysmottagningen Ängelholm.

När det först bestäms att en patient på njurmottagningen i Ängelholm ska påbörja bloddialys, inleds ett gemensamt arbete för att introducera patienten till dialysmottagningen innan behandlingen påbörjas.

Minst tre besök bokas in på dialysmottagningen. Patienten får träffa sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska, och gå förbi vågen och handspriten på väg till en sängplats. Där får patienten mäta blodtrycket och bekanta sig med dialysmaskinen, som också förbereds för behandlingen.  

– Det är vanliga uppföljningsbesök som sker på dialysmottagningen i stället för på njurmottagningen. När patienterna sen påbörjar sin dialys känner de igen momenten och människorna. Och de har redan börjat bygga upp en relation med sin sjuksköterska. Det blir en stor trygghet för dem, berättar Marie Ohlsson, sjuksköterska på njurmottagningen.

– Vi märker stor skillnad på de patienter som kommer den ”mjuka vägen” via njurmottagningen, och de som kommer till oss akut. De är mer bekväma i miljön och mindre oroliga, säger Pia Andersson.   

Kontinuitet viktigt för tryggheten  

Oavsett om man kommer till dialysmottagningen planerat eller akut, tilldelas man en omvårdnadsgrupp som ansvarar för behandlingen.  

– Just kontinuiteten kring patienten tycker jag att vi har kommit långt med. Det är särskilt viktigt för nya patienter. Det blir lugnare för dem om de får träffa samma personer i så stor utsträckning som möjligt. Vi lär också känna dem lite snabbare och kan anpassa behandlingen bättre utifrån deras tillstånd och mående, säger Pia Andersson.   

Förståelse och ansvar   

Målet är att alla ska få möjlighet att sköta sin dialys i den utsträckning de själva kan och vill. Det är också mycket fokus på att öka patienternas förståelse för sin sjukdom, och hur deras val i vardagen påverkar måendet och hälsan. 

– Ju mer insatta patienterna är, desto bättre flyter behandlingen på. Till exempel får dialyspatienter inte dricka hur mycket som helst, eftersom njurarna inte klarar av att hantera vätskan. Dricker de för mycket blir dialysbehandlingen mer påfrestande för kroppen, och de kan må dåligt. När de ser sambanden mår de oftast bättre, säger Ida Johansson, driftansvarig sjuksköterska på dialysmottagningen.    

Alla kan göra något   

Utgångspunkten är att alla patienter kan göra något, även om det bara är att ställa sig på vågen och ta sitt blodtryck. Ingen tvingas, men alla uppmuntras att ta ett eget ansvar för sin behandling.  

– Vi jobbar också med hur vi placerar patienterna för att de ska kunna inspirera varandra. Vi har en sal där patienterna pratar jättemycket med varandra. Det finns någon som sköter dialysen helt själv, och en annan som är lite mer osäker. De peppar och stöttar varandra. Det är väldigt roligt att se, berättar Ida Johansson.  

Senast uppdaterad: 14 januari 2025